I en verklighet långt, långt bort... Eller: i huvudet på Cronenberg

Eftersom jag inte har något vettigt att skriva om för tillfället ger jag er i stället en trailer till David Cronenbergs "Naked Lunch" (1991), baserad på William S Burroughs roman med samma namn. Cronenberg och Burroughs är förstås en giftig blandning. Hela filmen är ett hallucinatoriskt mishmash, lika svår att beskriva som den är omöjlig att förklara. Det var ett tag sedan jag såg den nu, men scenerna sitter kvar som ärr i minnet. Delvis för att den är så udda, stundtals på gränsen till utstuderat konstig, delvis för att bildspråket och stämningen går in under huden ("under huden" förresten - en stapelvara i kritikers vokabulär). Det är en sådan film som bara blir ännu mer obegriplig av analys och tolkning. Lite som Burroughs-romanen "Den mjuka maskinen" som är ett hopklipp - den s.k. cut-up-tekniken - av slumpmässigt valda texter. Om det finns någon mening i boken är den en (o)lycklig slump. Man får med andra ord försöka distrahera alla rationella tankar och låta filmen bearbeta sinnena efter eget skön.