Veckans recension: Orphaned Land

Orphaned Land
"The never ending way of ORwarriOR"
(Century Media)
Betyg: 3

"Anta att din svurne fiende gillar samma band som dig själv. Helt plötsligt har ni något gemensamt, en plats där ni kan mötas och föra en konversation."
Orden tillhör Orphaned Lands sångare, Kobi Farhi, en israel som ser musiken som en universell kraft som obehindrat rör sig över gränser och mellan konfliktlinjer och därför har förmågan att ena folk och kulturer, i det här fallet judar och muslimer.
"The never ending way of ORwarriOR", senkommen uppföljare till den hyllade "Mabool" (2004), bär med andra ord på en brännande förhoppning: att en gång för alla nå en fredlig uppgörelse mellan israeler och palestinier och därmed sätta stopp för framtida blodspillan.
Den dimensionen är svår att bortse från när man lyssnar på skivan. Steven Wilson (Porcupine Tree) har i egenskap av producent nystat upp härvan av ljud och frilagt mönster i låtarna och därefter surrat fast hela produktionen vid balanspunkten mellan progressiv metal i Opeths anda och inhemsk musiktradition.
Resultatet är närmare 80 minuter musik som växer för varje lyssning och som man kan ta till sig oavsett nationalitet och världsåskådning.